Meny

Inledning

Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:

bedöma faror och risker ur slutsatserna;
säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)

Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)

I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:

risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
skyltning och belysning av utrymningsvägar;
utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)

Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:

förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)

Basuppgifter om objektet

8-kerroksinen yksiportainen asuinkerrostalo, jossa on yhteensä 69 asuntoa. Rakennuksen paloluokka on P1. Jokainen asunto on oma palo-osastonsa EI60- rakentein (kestää tunnin paloa).

Talon 1. kerrokseen on sijoitettu
- jätehuoneet
- polkupyörävarasto
- kerhotila
- sauna- ja pesutilat
- talopesula
- liiketila (ravintola)

Basuppgifter

Fastighetens namn	Asunto Oy Espoon Olarin Maapallonkuja 1 B
Fastighetens adress	Maapallonkuja 1 02210 ESBO
Antal lägenheter	69
Hustyp	Flervåningshus
Våningstal	8
Fastighetens byggnadsår	2024
Disponentbyrå	Newsec Property Asset Management Finland Oy tfn 0103896002 http://www.newsec.fi

Organisation

Fastighetsförvaltare	Samuli Tornberg Newsec Property Asset Management Finland Oy tfn 0103896002 samuli.tornberg@newsec.fi

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Västra Nyland .

Uppvärmningsmetod	Fjärrvärme
Huvudvattenkran	Lämmönjakohuone
Värmefördelningsrum	Kellarikerros
Elcentral	Kellarikerros
Ventilationsmaskin	IV-konehuone sijaitsee katolla
Nödstopp för ventilationen	SPOK (sijaitsee kellariin johtavalla hyökkäysreitillä)
Samlingsplats	Kuunkehrän pysäköintialue
Alternativ samlingsplats	Määritetään tarvittaessa
Antal skyddsrum	1
Skyddsrummets placering VSS1	Kellarikerros

Lämmönjakohuone

Sähköpääkeskus

Veden pääsulku

Ansvarsfördelning

Parti	Ansvar
Förvaltning	Ansvara för förvaltningen av hela fastigheten, hantera underhållsavtal och liknande frågor, åtgärda rapporterade säkerhetsbrister eller andra brister eller delegera ansvaret till annan part. Fungera som kontaktperson för myndighetskontroll och andra liknande frågor, inklusive deltagande i brandinspektionsrundor.
Fastighetsunderhåll	Tekniska system och säkerhetsutrustning, underhåll av gården, snöröjning etc. Vaktmästaren uppmärksammar eventuella brister vid besök på platsen och åtgärdar dem på eget initiativ eller rapporterar dem till förvaltningen.
Boende	Hyresgästen ansvarar för sin egen bostad och förråd, samt för sina personliga tillhörigheter och aktiviteter i föreningen. Eventuella system eller fasta strukturer i hyresgästens lokaler är underhållsföretagets ansvar.
Detnormala flödet av information om brister: hyresgäst --- underhållsföretag --- ledning

Boende kan rapportera säkerhetsproblem eller andra brister till underhållet eller ledningen via telefon eller e-post, de nödvändiga kontaktuppgifterna finns till exempel i kapitlet "Organisation" i denna plan.

Viktiga telefonnummer

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag	Namn	Telefonnummer	Journummer
Servicebolag
Hisservice	Kone Hissit Oy		080015063

Övriga viktiga nummer

Företagare	Telefonnummer	Jourtider
Allmänt nödnummer	112	24 h
Giftinformationscentralen	0800 147 111	24 h

Riskbedömning

En riskbedömning har genomförts som en del av utarbetandet av beredskapsplanen och presenteras i detta kapitel. Bedömningen har fokuserat på mer vardagliga frågor och slutsatserna presenteras i slutet av kapitlet. En fara definieras som en faktor eller omständighet som kan orsaka skada eller leda till en negativ händelse. Risk är den kombinerade effekten av sannolikheten för skada i samband med ett hot och allvaret i konsekvenserna. I detta fall har sannolikheten för att faran inträffar och hur allvarliga konsekvenserna blir bedömts muntligt. Åtgärder och förebyggande åtgärder presenteras också för varje fara. Faror:

Brand

Vattenskada

Fall, halka, snubbling och liknande olyckor

Stormskador och andra väderrelaterade faror, såsom snö eller is som faller på människor eller egendom på vintern, eller träd som faller i starka vindar på en gård, till exempel

Externa faror såsom trafikolyckor i omgivningen eller strålnings- och gasfaror

avbrott eller störningar i leveransen av el, vatten eller fjärrvärme

Vandalism, rån eller inbrott.

Risk Skäl	Följder	Åtgärder och säkerhetsarrangemang
Olycksfall eller sjukdom På vintern kan halka till exempel leda till fall eller resor. Snö eller is kan falla från taket på en byggnad. Varor kan falla ner på gatan. Personliga sjukdomar, som epilepsi eller diabetes, kan orsaka en medicinsk attack. Risken för en medicinsk attack ökar, särskilt för äldre invånare. De mest sannolika olyckorna inträffar dock i hemmet, till exempel vid matlagning. Dessa inkluderar mindre brännskador eller skärsår. Elolyckor kan också inträffa i hemmet om felaktiga elektriska apparater används eller om t.ex. ett mobiltelefonbatteri skadas.	Möjliga personskador och skador på egendom. Mindre skador på bostadsfastigheter troliga. Olyckor med elektrisk utrustning åtföljs vanligtvis av en risk för brand.	Om de boende upptäcker brister, till exempel i halkskydd eller trasiga lampor, bör de omedelbart rapportera detta till fastighetsunderhållsavdelningen eller bolagets styrelse. På vintern kommer fastighetsunderhållet att ta hand om avisning och, vid behov, snö- och isborttagning från taket. Underhållet av de allmänna utrymmena sköts så att det t.ex. inte finns för mycket skräp på gångvägarna. Det rekommenderas att de boende köper och lär sig använda den vanliga första hjälpen-utrustningen (plåster, sårvårdsprodukter etc.) i sina hem. På utomhusområden ser man till att fordon endast parkeras på angivna platser, till exempel så att räddnings- och räddningstjänsten kan arbeta på plats.
Brand I bostadshus är matlagning, användning av öppen eld och användning av felaktiga elektriska apparater statistiskt sett de främsta orsakerna till bränder. I många fall startas bränder genom mänsklig handling eller försumlighet. Lägenheter och lagerlokaler innehåller vanligtvis mycket gods som fungerar som en brandbelastning i händelse av brand. Ibland kan en brand också starta oberoende av mänsklig inblandning, till exempel i en felaktig eller ounderhållen elektrisk installation (t.ex. kortslutningar). Det finns alltid en risk för brand när man utför brandarbete.	Risk för personskada och skada på egendom	Användning av öppen eld och matlagning endast under uppsikt. Använd inte trasiga elektriska apparater (risk för olycka och brand). Större hushållsapparater (tvättmaskiner) bör inte heller användas utan uppsikt. Det rekommenderas att brandfiltar tillhandahålls i bostäderna. Förvara inga extra föremål i gemensamma utrymmen, trapphus, passager eller på väggarna i byggnaden. I elrummen får inga ytterligare föremål förvaras. Vid avfallsstationen måste avfallet sorteras ordentligt och möbler får inte lämnas kvar där, utan måste kasseras på rätt sätt. Eventuella brandarbeten kommer att utföras i enlighet med brandtillståndsprocessen. Inga brännbara material får förvaras i möbelförråden. I utomhusområden kommer man att se till att fordon, till exempel, endast parkeras på avsedda platser för att göra det möjligt för räddnings- och räddningstjänsten att arbeta på plats.
Olyckor, vandalism, stöld Exempel på vandalism är graffiti, krossade fönster eller möbler eller anlagda bränder.	Resultatet är huvudsakligen mindre egendomsskador. Ett antänt föremål (t.ex. en vedhög på en husvägg) kan sprida sig till en större brand med allvarligare konsekvenser.	Tillräcklig belysning i utomhusområden och vid ingångar. Eventuella tecken på vandalism (t.ex. repor) repareras så snart som möjligt efter upptäckten. Undvik onödig brandbelastning på byggnadens väggar och inne i byggnaden. Se till att dörrar inte oavsiktligt lämnas öppna/ olåsta under passage, t.ex. en dörr till ett möbelförråd. Brister i låsning och belysning rapporteras till byggnadens underhållsavdelning.
Strömavbrott, vattenläckor eller andra tekniska problem i byggnader Plötsliga eller planerade strömavbrott eller andra tekniska avbrott. Trasig utrustning, t.ex. ventilationsutrustning eller vattenläckor.	Trasiga bygginstallationer orsakar oftast bara tillfälliga skador. Om en vattenläcka inte upptäcks kan den utvecklas till en större vattenskada. Plötsliga eller planerade strömavbrott orsakar inga större problem för bostäder på kort sikt, men om de blir långvariga kan de göra det betydligt svårare att bo.	Avbrott i el-, vatten- eller värmeförsörjningen är osannolika, men invånarna uppmanas att förbereda sig för dem med en hemreserv, där grundtanken är att alla ska vara självförsörjande i 72 timmar. Mer information om hemsäkerhet och självförsörjning finns på webbplatsen 72 timmar som har skapats av finska myndigheter och organisationer. Om en invånare har svårt att klara sig på egen hand bör han eller hon förbereda sig mer seriöst och vara beredd att söka hjälp utifrån. Invånarna bör också vara medvetna om sina grannar i sitt dagliga liv och bör alltid rapportera trasiga byggtjänster eller läckande vattenarmaturer direkt till byggnadsunderhållsavdelningen. Vid vattenläckage har vattenarmaturerna också linjelås, som om möjligt bör stängas omedelbart för att förhindra större skador.
Vattenskador Möjliga orsaker är vanligtvis frysning, blockeringar eller fel på utrustningen. Yttre orsaker är t.ex. stormar och översvämningar (kraftigt regn, snösmältning).	Potentiell skada på egendom	Serva och underhålla byggnadens HVAC-system, rapportera eventuella brister, använda hushållsapparater (tvättmaskiner) endast under uppsikt, alltid rekommendera en läckagefälla vid byte av apparater, hålla regnvattenavlopp i gott skick.
Kaasuvaara i närheten Detta kan orsakas av en olycka med transport av kemikalier på närliggande transportvägar eller en brand i en närliggande fastighet.	Detta kan leda till personskador och materiella skador.	Följ myndighetens nödmeddelanden, som kan komma via SMS, TV eller Internet, eller ytterst från räddningstjänstens högtalare. Den viktigaste åtgärden är vanligtvis att stänga ventilationen och söka skydd inomhus.
Exceptionella omständigheter Radiologisk nödsituation eller annan allvarlig händelse i närheten.	Möjliga skador, inomhusvistelse, möjlig evakuering.	I exceptionella situationer kommer myndigheterna att agera i enlighet med sina instruktioner.
Tulva Vesistö-, hulevesi-, pohjavesi- tai viemärivesitulva	Mahdolliset omaisuusvahingot. Toiminnan häiriö: tekniset laitteet voivat vahingoittua --> kohteen talotekniikan toiminta voi häiriintyä.	Kiinteistöllä tehtävät hulevesiviemärin huoltotoimet ja jätevesiviemärin oikeanlainen käyttö vähentävät tukosten riskiä. Seurataan Ilmatieteen laitoksen antamia sadevaroituksia ja reagoidaan niihin tarpeen vaatiessa suojaamalla tarvittava irtaimisto sekä tiedottamalla asukkaita tarpeen vaatimalla tavalla. Kohde sijaitsee tiiviisti rakennetulla kaupunkialueella, mikä vähentää pohjaveden muodostumista ja alentaa pohjaveden pintaa. Alueella on maanalaista infraa, jonka vaikutuksesta pohjavedenpintaa on jo mahdollisesti alennettu.
Ilmastonmuutosriskit Keskeisimmät ilmastoriskit ovat veteen ja lämpötilaan liittyviä	Mahdolliset vaikutukset kiinteistön käyttäjiin. Mahdolliset omaisuusvahingot.	Tarkistetaan ja ylläpidetään erityisesti veden ohjautumisen toimivuutta tulvatilanteessa. Katon vedenpoistokapasiteetin ylläpitäminen ja veden ohjautumisen toimivuus tulvatilanteessa. Lämpötilaan liittyvissä haasteissa tarkastellaan jäähdytysjärjestelmän kapasiteetin ja tilajäähdytyksen tarvetta.
Ympäristövaarat Vahingollisen aineen valuminen / joutuminen ympäristöön tai viemäriin	Ympäristövaara	Mikäli jotain ympäristölle haitallista ainetta pääsee vuotamaan, otetaan aina välittömästi yhteyttä huoltoon. Lisäksi mahdolliset kiinteistön teknisten laitteiden yhteydessä olevat vuotoanturit toimittavat poikkeustilanteesta tiedon välittömästi huollolle, joka reagoi tilanteeseen ja ohjaa kiinteistön käyttäjiä tarpeen mukaan. Alueella ei tehdä autojen huolto- / kunnostustöitä, joista aiheutuisi vaaraa ympäristölle. Jätehuolto on järjestetty asianmukaisesti: Tyhjennykset säännöllisesti sopimuksen mukaan. Jätteiden lajittelu.
Solkraftverk Brand i en panel eller komponent på taket. Räddning av en person (elolycka)	Risk för personskada och skada på egendom	Systemskyltning (varningsskyltar och märkningar). Instruktioner för isolering av solkraftverk och märkning. Arbetssäkerhet vid installation och underhåll.

Slutsatser av faro- och riskbedömningen

Anläggningen är ett bostadshus och de vardagliga faror och risker som är förknippade med den är kopplade till detta. De vanligaste olyckorna i bostadshus är olyckor, och statistiskt sett är det troligt att de inträffar inne i bostaden. Halkor och snubblar på gården eller i allmänna utrymmen är också faror som är förknippade med normalt boende. Typiska faror och risker orsakas vanligtvis av mänsklig aktivitet eller defekt utrustning. Daglig uppmärksamhet på säkerhet i vardagen kan förhindra bränder och andra faror.

Alla som bor och arbetar i byggnaden ansvarar för att upprätthålla säkerheten. Byggnaden och dess omgivning hålls i ett sådant skick att:

det finns liten risk för att brand uppstår, avsiktligt uppstår eller sprids

i händelse av brand eller annan plötslig fara, personer i byggnaden kan lämna byggnaden eller kan räddas på annat sätt;

räddningsinsatser är möjliga i händelse av brand eller annan olycka;

Dessa krav uppfylls genom att se till att byggnadens lokaler och omgivningar hålls rena och att eventuella brister rapporteras till byggnadens underhållsavdelning.

Säkerhetsarrangemang

Släckningsutrustning

Placering	Släckningsutrustning
Kerhotila, liiketila, IV-konehuone	Brandsläckare

Brandsläckarna ska kontrolleras:

minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
minst vartannat år (platser inomhus)

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering
Beskrivning	Kellarin irtainvarastosta ja väestönsuojasta savunpoisto savunpoistokuilun kautta maan tasalle. Luukkujen avaus ulkoa käsin. Yhteistiloista ja asunnoista savunpoisto käsin avattavien ovien ja luukkujen kautta. Porrashuoneessa on etälaukaistava savunpoisto. Laukaisupainike on 1. kerroksessa porrashuoneen sisäänkäynnillä. Autosuojassa on oma erillinen savunpoistojärjestelmä. Järjestelmän laukaisukeskus on sijoitettu kellariin johtavaan palo-osastoidun porrashuoneen yhteyteen. Laukaisukeskukselta ohjataan myös porrashuoneen savunpoistoa.
Centralens läge	SPOK sijaitsee kellariin johtavalla hyökkäysreitillä
Utlösning av rökevakuering	Porrashuoneen sisäänkäynnillä 1. kerroksessa ja SPOK

Savunpoistoikkuna

Savunpoiston ohjauskeskus

Märkning av utrymningsvägar

Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.

Märkning av utrymningsvägar
Beskrivning	Verkkovirtaan kytketyt akulliset poistumisopasteet
Täckning	IV-konehuone ja liiketila

Poistumisopaste

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: SPOK (sijaitsee kellariin johtavalla hyökkäysreitillä)

Ilmanvaihdon hätä-seis

Brandsäkerhet

Brandvarnare

Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.

Brandvarnare
Placering	Asunnot ja porrashuone
Beskrivning	Verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet
Täckning	Asunnoissa vähintään 1kpl jokaista alkavaa 60m2 kohden
Utrustningens modell	Nätström

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.

Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.

Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.

Övriga arrangemang

Hiss

Hiss
Placering	Porrashuone
Beskrivning	Henkilöhissi
Serviceföretag	Kone Hissit Oy

Ventilationsmaskin

Ventilationsmaskin
Placering	IV-konehuone sijaitsee katolla
Beskrivning	Keskitetty koneellinen tulo-poistoilmanvaihto
Nödstoppets placering	SPOK (sijaitsee kellariin johtavalla hyökkäysreitillä)

Ilmanvaihdon hätä-seis

Solenergianläggning

Solenergianläggning
Placering	Katolla on aurinkopaneeleja.
Beskrivning	Invertteri sijaitsee IV-konehuoneessa.

Avfallshantering

Avfallshantering
Placering	kerros
Beskrivning	Kaksi jätehuonetta. Jätehuone 1 on asukkaiden käyttöön (palo-osastoitu jätehuone) Jätehuone 2 on liiketilan käytössä (kuuluu ravintolan palo-osastoon)

Riktlinjer

Avun hälyttäminen

Kaikissa kiireellisissä hätätilanteissa, olipa kyse sitten poliisin, pelastustoimen, sairaankuljetuksen tai sosiaalitoimen kiireellisestä avuntarpeesta SOITA NUMEROON: 112

Voit soittaa hätäpuhelun 112 Suomi -sovelluksella, kun olet ladannut sen puhelimeesi etukäteen. Silloin hätäkeskuspäivystäjä näkee välittömästi sijainnin, josta puhelu tulee.

lataa 112- sovellus puhelimeesi

Soita hätäpuhelu itse, jos voit

Tärkeää on, että hätäpuhelun soittaa se, jota asia koskee. Hänellä on tietoja, joita päivystäjä tarvitsee määritellessään millaista apua paikalle lähetetään. Välikäsien kautta tuleva puhelu voi viivästyttää avun paikalle tuloa.

Kerro, mitä on tapahtunut

Hätäkeskuspäivystäjä kysyy soittajalta tietoja tapahtuneesta, jotta hän osaa tarvittaessa lähettää tilanteeseen oikean avun.

Kerro tarkka osoite ja kunta

Hätäkeskuksen alueella saattaa olla useita samoja osoitteita eri kunnissa. Siksi on tärkeää kertoa osoitteen lisäksi tapahtumapaikkakunta.

Vastaa sinulle esitettyihin kysymyksiin

Päivystäjän esittämillä kysymyksillä on tarkoituksensa. Kysymykset eivät viivästytä avun hälyttämistä. Kiireellisessä tapauksessa päivystäjä hälyttää jo puhelun aikana auttamaan tulevat viranomaiset ja antaa näille lisätietoja tapahtuneesta.

Toimi annettujen ohjeiden mukaan

Päivystäjä on koulutettu antamaan ohjeita eri tilanteisiin. Noudata annettuja ohjeita parhaasi mukaan.

Lopeta puhelu vasta saatuasi siihen luvan

Liian aikainen puhelun päättäminen voi hidastaa auttajien paikalle saapumista. Saatuasi luvan puhelun päättämiseen, sulje puhelin. Pidä linja vapaana. Päivystäjä tai kohteeseen saapuva auttaja voi tarvita lisätietoja tapahtuneesta.

Avustaminen hätätilanteessa

Liikuntarajoitteisten henkilöiden poistuminen rakennuksesta hätätilanteessa voi olla vaikeaa ja hidasta. Jos tiedät naapurissasi asuvan liikuntarajoitteisia henkilöitä, esimerkiksi invalideja, sokeita tai vanhuksia, pyri hätätilanteessa varmistamaan myös heidän turvallinen poistumisensa. Jos tiedät naapurisi olevan kotona, mutta et voi auttaa häntä poistumaan, ilmoita pelastusviranomaisille tilanteesta heti kun mahdollista.

Toimi yhteistyössä muiden asukkaiden kanssa.

Huomioitavia asioita autettaessa liikuntarajoitteista henkilöä poistumisessa

Auta liikuntarajoitteista poistumaan omien kykyjesi mukaan.
Kuuntele autettavaa.
Huolehdi auttamastasi henkilöstä myös ulospääsyn jälkeen.

Sähkökatkot

Toiminta sähkökatkon aikana:

Tarkista ensin sulakkeet. Jos ne ovat ehjät, selvitä toimivatko naapurisi tai naapuritalojen sähköt.
Jos sähköt katkeavat laajemmalta alueelta, on häiriö jo tiedossa ja korjaustoimenpiteet aloitettu. Useimmilla sähköntoimittajilla on nauhoitettu häiriötiedote vikapalvelunumerossa, joka kertoo tiedossa olevan sähkökatkotilanteen alueellasi.
Mikäli sähköjen palauduttua sähköt käyttäytyvät oudosti, esimerkiksi valot palavat normaalia kirkkaammin tai himmeämmin, saattaa syynä olla sähköverkon nollajohtimen katkeaminen. Tästä voi seurata laitevaurioita, tulipalo ja pahimmillaan sähköiskun vaara. Näissä tilanteissa katkaise sähkö pääkytkimestä ja soita sähköntoimittajasi vikapäivystykseen.
Sähkökatkon jatkuessa pidempään varaudu etenkin talvisaikaan lämpimin vaattein sekä tarvittaessa kotivaran avulla. Kotivara tarkoittaa ruokaa ja muita tarpeellisia tarvikkeita, joiden avulla voi selvitä 72 tuntia. Lisätietoa löytyy 72-tuntia- sivustolta.

Hyvä tietää sähkökatkon aikana

päällä olleet sähkölaitteet (esim. liesi tai uunit) tulee sammuttaa, jotta niistä ei sähköjen palauduttua aiheudu palovaaraa
jääkaappi ja pakastin sammuvat ja niiden avaamista kannattaa välttää, jotta elintarvikkeet eivät ala pilaantua
vedentulo voi katketa sähkökatkon aikana, sillä vesilaitoksen pumput toimivat sähköllä
- Älä laske vettä viemäriin, vaikka vettä tulisikin hanasta
- Jos lasket hanasta vettä, laita alle jokin astia, johon valuva vesi kerääntyy. Vettä voi juoda sähkökatkon aikana.
Jos sähkökatko tapahtuu talvipakkasilla, koti viilenee äkkiä
- Ota käyttöön lämpimät vaatteet ja peitot. Sulje ikkunat ja pidä ulko-ovi kiinni.

Ennakoiduista sähköpulatilanteista pyritään tiedottamaan etukäteen. Aina tietoa ei ole mahdollista antaa etukäteen. Seuraamalla viranomaistiedotusta esimerkiksi YLE:n kautta saat tietoa ennakoiduista sähkökatkoista.

Sairauskohtaus tai tapaturma

Selvitä mitä on tapahtunut

Onko henkilö kaatunut tai pyörtynyt?
Onko mahdollisesti silminnäkijöitä, jotka osaisivat kertoa tarkemmin tapahtuneesta?
Onko henkilö heräteltävissä puhuttelemalla tai ravistelemalla?

Tee hätäilmoitus

Soita numeroon 112.
Kerro, mistä soitat.
Kerro, mitä on tapahtunut.
Toimi ohjeiden mukaisesti.

Anna tarvittaessa ensiapua

Jos henkilö ei herää, tarkista hengitys: aseta kämmenselkä potilaan suun eteen ja kokeile tuntuuko ilmaa kulkevan.
Jos henkilö ei hengitä, aloita ensiapu osaamisesi ehdoin.
- 30 painallusta, 2 puhallusta

Tajuton, mutta hengittävä potilas käännetään kylkiasentoon.

Tarkkaile potilasta.

Jos potilaan tilassa tapahtuu muutoksia ennen pelastuslaitoksen saapumista, ilmoita siitä soittamalla uudelleen hätänumeroon 112, jotta hätäkeskuksessa voidaan tehdä uusi tilannearvio.

Opasta ammattiauttajat nopeasti potilaan luokse

Kerro ammattiauttajille mitä on tapahtunut ja mitä on tehty.

Tulipalo

Pelasta

Suorita tilannearvio. Pelasta välittömässä vaarassa olevat.
Varo hengittämästä savua! Savu on erittäin myrkyllistä ja hengitettynä aiheuttaa menehtymisen erittäin nopeasti.

Hälytä

Soita hätänumeroon 112 turvallisesta paikasta.
Kerro kuka olet, missä palaa (osoite ja kerros), mikä palaa ja onko ihmisiä vaarassa.
Älä katkaise puhelua ennen kuin saat luvan.

Sammuta ja rajoita

Suorita alkusammutus mahdollisuuksien mukaan.
- Rasvapalo sammutetaan tukahduttamalla se sammutuspeitteellä.
- Sähkölaitepalossa katkaise laitteen virta, tämän jälkeen voit aloittaa ensisammutuksen.
Poista lähellä olevat tulenarat esineet ja syttyvät aineet.
Rajoita palon sekä savun leviämistä sulkemalla ikkunat ja asunnon ovi poistuessasi.

Opasta

Opasta pelastushenkilöstö paikalle tai järjestä opastus. Esimerkki: yksi henkilö opastaa parkkipaikan reunassa ja toinen rakennuksen vieressä.

Evakuointitilanteessa kokoontumispaikka on: Kuunkehrän pysäköintialue

Vesivahinko

Toimintaohjeet

Katkaise sähköt vuotokohteesta ja sen läheisyydestä.
Tyrehdytä vuoto esim. sulkemalla veden pääsulku, jos mahdollista.
Ilmoita asiasta välittömästi huoltoon
Tarvittaessa ota yhteys hätänumeroon 112.

Mikäli vesivaara uhkaa rakennuksen ulkopuolelta

Selvitä vesivaaran aiheuttaja.
Jos kyseessä on vuoto, pyri tyrehdyttämään se.
Pyri estämään veden pääsy rakennukseen
Hälytä tarvittaessa lisäapua (kiinteistöhuolto, naapurit)
Tarvittaessa ota yhteys hätänumeroon 112.

Yleinen vaaramerkki

Yleinen vaaramerkki on minuutin pituinen nouseva ja laskeva äänimerkki tai viranomaisen kuuluttama varoitus. Nousevan sekä laskevan jakson pituus on 7 sekuntia.

Yleinen vaaramerkki tarkoittaa väestöä uhkaavaa välitöntä vaaraa. Varoitus annetaan taajamissa kiinteällä ulkohälytinjärjestelmällä ja taajamien ulkopuolella kulkuneuvoon asennetuilla liikkuvilla hälyttimillä. Väestöhälyttimet on tarkoitettu ensisijaisesti ulkona olevien ihmisten varoittamiseen. Hälyttimien ääni ei välttämättä kuulu sisätiloihin.

Vaara ohi -merkki on yhden minuutin mittainen tasainen äänimerkki. Se on ilmoitus siitä, että uhka tai vaara on ohi.

Toimi näin kuultuasi yleisen vaaramerkin

Siirry sisälle. Pysy sisällä.
Sulje ovet, ikkunat, tuuletusaukot ja ilmanvaihto.
Avaa radio ja odota ohjeita.
Vältä puhelimen käyttöä, etteivät linjat tukkeudu.
Älä poistu alueelta ilman viranomaisten kehotusta, ettet joutuisi vaaraan matkalla.

Vaaratiedote

Yleiseen vaaramerkkiin liittyen annetaan vaaratiedote.

Vaaratiedote on löydettävissä:

radio
teksti tvn sivulla 112
televisioruudun ylälaidassa juoksevana tekstinä
112 Suomi- sovellus
pelastustoimi.fi
112.fi

Säteilyvaara

Säteilytilannetta valvotaan jatkuvasti koko maassa mittareilla. Pienetkin muutokset huomataan heti ja niistä tiedotetaan viipymättä. Säteilyvaarasta annetaan yleinen vaaramerkki.

Mene sisälle

Sisälle suojautuminen on säteilyvaaratilanteessa ensisijainen suojelutoimenpide.

Sulje tiiviisti ovet, ikkunat, tuuletusaukot ja ilmanvaihto, jotta radioaktiiviset aineet eivät pääsisi sisään. Talon keskiosissa on paras suoja.

Joditabletit

Joditablettien ottaminen on toissijainen tukitoimi, jota suositellaan enintään 40-vuotiaille ja raskaana oleville.

Ota joditabletti vasta viranomaisten kehotuksesta, jonka kuulet radiosta tai televisiosta. Joditabletit ehkäisevät radioaktiivisen jodin kertymistä kilpirauhaseen, mutta eivät anna muuta suojaa. Tabletteja ei pidä lähteä vaaratilanteessa noutamaan rakennuksen ulkopuolelta. Jodeja voi hankkia etukäteen apteekista. Joditabletteja tulisi olla 2 per henkilö. Sosiaali- ja terveysministeriö suosittelee joditablettien ottamista ydinonnettomuudesta johtuvissa säteilyvaaratilanteissa enintään 40-vuotiaille ja raskaana oleville.

Suojaa ruokasi ja juomavesi

Laita esillä olevat elintarvikkeet muovipusseihin tai tiiviisiin astioihin. Jääkaappi, pakastin ja tiiviit pakkaukset suojaavat radioaktiiviselta pölyltä.

Ulkona liikkuminen

Jos on pakko mennä ulos, käytä tiivistä, ihon peittävää asua, esimerkiksi sadevaatteita. Riisu vaatteet sisälle tullessasi eteiseen ja peseydy huolella. Käytä hengityssuojainta estämään radioaktiivisten hiukkasten pääsy keuhkoihin.

Lisäohjeet

Lisäohjeita saat kaupunkisi pelastusviranomaisilta, tiedotusvälineistä sekä Yleisradion teksti-TV:n sivulta 867. Tietoa saat myös Säteilyturvakeskuksen Internet-sivuilta osoitteesta www.stuk.fi ja pelastustoimen sivuilta www.pelastustoimi.fi

Poistuminen

Poistumisturvallisuuden periaatteena on, että asuinrakennuksen kaikista tiloista on joka hetki päästävä poistumaan vähintään kahta kulkureittiä pitkin ilman avainta tai muuta oven avausvälinettä. Poistumisen on voitava tapahtua myös pimeässä, joten kulkureittien on oltava joka hetki esteettöminä.

Kerrostalossa pääasiallinen poistumisreitti on porrashuone. Jos porrashuoneessa on savua, pysy huoneistossa ja hälytä apua soittamalla 112.

Varatienä toimivat asuntojen parvekkeet. Pelastuslaitos avustaa pelastautumisessa.

Älä koskaan poistu savuiseen porrashuoneeseen.

Omatoiminen varautuminen

Omatoiminen varautuminen on jokaisen keino varautua erilaisiin yhteiskunnan häiriötilanteisiin, joita ovat muun muassa sähkö- tai tietoliikennekatkot, myrskyt, pandemiat, yleisen vaaramerkin alaiset tilanteet ja poikkeusolot.

Asukkaiden omatoiminen varautuminen helpottaa poikkeuksellisessa tilanteessa viranomaisten toimintaa, koska voimavaroja käytetään eniten apua tarvitseviin kohteisiin. Omatoiminen varautuminen poikkeusoloihin on tärkeää, sillä yhteiskunnan palvelut voivat häiriintyä häiriötilanteen seurauksena. Tällöin voi olla mahdotonta saada ruokaa, juomaa, lääkkeitä tai muita välttämättömiä tarvikkeita kaupoista tai muilta palveluntarjoajilta.

Viranomaisten ja järjestöjen häiriötilanteen varautumissuositus on 72 tuntia. Tämä tarkoittaa sitä, että kotitalouden tulisi pystyä selviytymään itsenäisesti kolme vuorokautta. Alla olevan linkkien takaa Varautuminen kotona- esite sekä 72 tuntia- verkkosivusto, joihin on koottu varautumiskeinoja erilaisia häiriötilanteita varten.

Kotivara

Kotona tulisi olla riittävästi ruokaa, juomaa, lääkkeitä ja muita välttämättömiä tarvikkeita, jotta voidaan selviytyä 72 tuntia.

Kotoa tulisi löytyä ainakin seuraavat:

Ruokaa ja juomaa
Lääkkeitä
Vettä
Hygieniatarvikkeita
Taskulamppu tai kynttilät
Paristoja
Radio
Ensiapuvälineet
Lämpimiä vaatteita

Sisälle suojautuminen

Sisälle suojaudutaan viranomaisen antaessa yleisen vaaramerkin. Vaaramerkin kuullessasi siirry sisälle ja toimi viranomaisten antamisen ohjeiden mukaan.

Väestönsuojelu

Väestönsuojaan suojaudutaan vain viranomaisen erillisestä käskystä. Väestönsuojien tarkoitus on suojata ihmisiä sotatilanteessa aseellisilta hyökkäyksiltä.

Tietoa väestönsuojelusta:

Säilyttäminen

Erilaisten tavaroiden säilyttämisestä voi aiheutua tulipalon syttymisen tai leviämisen vaara, turvallisen poistumisen estyminen hätätilanteessa sekä tulipalon sammuttamisen vaikeutuminen. Käsittele siksi palovaarallisia aineita aina ohjeiden mukaan.

Palovaarallisten aineiden säilyttäminen huoneistokohtaisissa varastoissa on kokonaan kielletty.
Rakennuksen uloskäynnit on aina pidettävä kulkukelpoisina ja esteettöminä.

Asuinhuoneistot ja niihin kuuluvat parvekkeet, terassit tai vastaavat tilat
- Asunnoissa tulee välttää tarpeettomien tavaroiden varastointia.
Uloskäytävät, porrashuoneet, sisäiset käytävät ja varastojen kulkureitit
- Ei saa säilyttää mitään tavaraa.
Rakennusten alla tai läheisyydessä
- Ei saa säilyttää helposti syttyvää materiaalia tai muuta tavaraa rakennusten seinustoilla, mm. roska-astiat, pahvipinot ja kuljetuslavat

Huom

Epäselvissä tapauksissa tulee aina ottaa yhteyttä paikallisen pelastuslaitoksen palotarkastajaan.

Suojaväistö

Suojaväistöllä tarkoitetaan väestön siirtämistä johdetusti pois vaara-alueelta tilanteissa, joissa sen katsotaan aiheuttavan pienemmän riskin sisätiloihin suojautumiseen verrattuna. Tällaisia tilanteita ovat kaikki nopeasti kehittyvät vaarallisten aineiden onnettomuudet, voimakkaat palokaasujen aiheuttamat haitat, räjähdysvaara ja säteilytilanne.

Suojaväistö tehdään aina viranomaisten erillisen määräyksen perusteella. Viranomaiset ovat jo ennakolta suunnitelleet suojaväistön suorittamisen alueelta ja varanneet siihen tarvittavan kuljetuskaluston.

Tulva

Tulvatilanne

Seurataan viranomaisten tiedotuksia ja ohjeita.
Suojataan tulvavaarassa olevat sähkölaitteet tai otetaan ne pois toiminnasta.
- Ei käytetä sähkölaitteita
Otetaan yhteyttä huoltoyhtiöön.
Soitetaan yleiseen hätänumeroon 112 välittömässä vaaratilanteessa.
- Kerro sijaintisi ja pyydä apua. Hätäkeskus antaa lisäohjeita.
Käytetään portaita hissin sijaan.
Vältetään joutumasta kosketuksiin tulvaveden kanssa, sillä tulvavesi saattaa sisältää terveydelle haitallisia aineita.

Tulvan jälkeen

Varmistetaan sähkölaitteiden toimivuus.
Tarkastetaan rakennuksen ja omaisuuden vahingot ja otetaan tarvittaessa yhteyttä vakuutusyhtiöön.
Kuivataan ja puhdistetaan kostuneet rakenteet ja irtaimisto.

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.

Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.

I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.

Det finns ett skyddsrum i fastigheten.

Placering	Skyddsklass	Utrustningens placering
Kellarikerros	S1	Väestönsuojassa

Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Väestönsuojan laitetila

Underhåll av skyddsrum

Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.

I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.

Observera även följande:

Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.

Renovering av skyddsrummet

Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete

En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
Rengör ventilationskanalerna och filtren.
Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.

Skyddsmaterial

Skyddsrumsmaterialet kan delas in i två kategorier: material för skyddsrummet och material för skyddspersonalen. Varje skyddsrum ska ha reserverats material som enkom är avsett för skyddsrummet, samt skyddsmaterial för den som sköter skyddsrummet och för dennes medhjälpare.

Under normala omständigheter kan materialet användas vid service och underhåll, förutsatt att materialet förvaras i fastigheten där de hör hemma. Verktygen som hör till skyddsrummet ska finnas tillgängliga när rummet tas i användning.

Bostadshusets skyddsspecifika material.
Namn	Antal
Bår	1
Vattenkonserveringsmedel	Enligt mängden
Järnspett	1
Märkningsskyltserie för skyddsrummet	1
Ficklampa	2
Hinkspruta	1

Skyddsrummets verktyg
Namn	Tilläggsuppgift
Verkstadshammare	2 kg
Spadmejsel	300 mm
Spetsmejsel	300 mm
Bultsax	ca 600 mm
Yxa	ca 400 mm
Fältspade	ca 500 mm hopvikt
Kofot	ca 600 mm
Handsåg	blad 500 mm
Järnsåg	blad 310 mm
Blad till järnsåg	5 st. i reserv
Skiftnyckel	max. öppning 35 mm
Skruvmejsel	spets 8 mm, blad 150 mm
Stjärnskruvmejsel
Snickarhammare	0,5 kg
Spik	2 kg, 75, 100 och 125 mm
Kniv	ca 200 mm
Räddningslina	d=12 mm, 20 m

Material för skyddspersonal i bostadshus
Material för säkerhets- och skyddspersonal	För varje påbörjat antal 100 boende
Skyddsmask och bfs-filter	2
Skyddshjälm	2
Skyddsglasögon	2
Första hjälpen-väska och skyddsförbandsförpackning	1
Första förband	2
Strålningsmätare/fastighet med över 100 personer	1
Jodtabletter	2/boende
Handbok i gårdsskydd (Handbok i säkerhet, SPEK)	2

Asunto Oy Espoon Olarin Maapallonkuja 1 B

Innehåll